Ett bokstaveringsalfabet som är jämställt, representativt och inkluderande.
För att det gamla bokstaveringsalfabetet endast består av traditionellt svenska mansnamn. Det är i grunden en demokratifråga som handlar om hur vi vill att det offentliga rummet ska se ut. Samhället ska vara öppet, tillgängligt och inkluderande. Dagens alfabet är exkluderande och skickar bokstavligen fel signaler inom och från de organisationer och myndigheter som dagligen använder alfabetet över radio. Referenspunkten kan inte bara vara en man, fler behöver synliggöras i samhället.
Det används dagligen över radio av arbetsgivare som Försvarsmakten, Polisen och Sjöräddningen. Det används också av många privata aktörer, exempelvis företag som hanterar registreringsnummer, adresser och liknande, men även hos allmänheten för att bokstavera namn, adresser, med mera.
Det finns till för att förenkla och förtydliga talad kommunikation mellan två eller flera parter, främst över radio och telefon, för att bokstavera sådant som namn, adresser, koordinater, med mera.
Tiderna förändras och bokstaveringsalfabetetet bör följa med i den utvecklingen. Förslaget Adam Berit är framtaget i samråd med experter och språkforskare, för att garantera tydlighet och funktionalitet: t.ex. används exakt samma antal vokalkombinationer som i det befintliga bokstaveringsalfabetet.
Namnen har tagits fram i samarbete med språkvetare och fonetiker, för att skapa ett så funktionellt bokstaveringsalfabet som möjligt. Som exempel innehåller vårt nya förslag samma vokalkombinationer lika många gånger som det gamla. För att säkra hörbarhet vid radiosändning. Och undvika att namn förväxlas. Namnen är tvåstaviga med en tydlig begynnelsebokstav. Namnen bygger på underlag från Statistiska Centralbyrån (SCB) för att säkra jämställdhet och representation. Så att det nya bokstaveringsalfabetet låter mer som Sverige faktiskt ser ut. Vi har inte bytt ut alla namn i det gamla, utan endast några namn för att uppdatera alfabetet.
Det nya bokstaveringsalfabetet grundar sig på underlag från Statistiska Centralbyrån. Målet har varit att skapa en könsbalans och en bredd vad gäller namnens ursprung - och samtidigt säkra distinktionen mellan olika namn.
Det är 29 namn i bokstaveringsalfabetet. 15 är namn som brukar kodas som mansnamn och 13 är namn som brukar kodas som kvinnonamn, samt 1 namn som ofta uppfattas som könsneutralt.
Namnen kan komma att förändras och uppdateras över tid. Vår förhoppning är att det nya bokstaveringsalfabetet är så funktionsdugligt som möjligt från start, men det kan så klart komma att utvecklas för att säkerställa funktionalitet och för att vara så representativt och relevant som möjligt.
Representation och inkludering är avgörande om vi vill uppnå ett jämställt samhälle där alla, oavsett kön och bakgrund, har samma rättigheter och möjligheter. Gamla traditioner, normer och strukturer speglar ofta en förlegad syn på samhället. Därför är det viktigt att vi i stort och smått förändrar våra normer och strukturer för att göra dem relevanta och inkluderande. Dit hör bland annat bokstaveringsalfabetet som ända sedan 1891 använts av myndigheter och institutioner såväl som privatpersoner, men som idag 2018 inte längre är tidsenligt och relevant.
Vi har tagit fram ett förslag på ett nytt bokstaveringsalfabet som bättre speglar Sverige. Målet har varit att skapa en könsbalans och en bredd vad gäller namnens ursprung - och samtidigt säkra distinktionen mellan olika namn. Om ett visst namn blir otydligt på grund av olika möjliga uttal bör det namnet givetvis bytas ut så att det fungerar i praktiken - det gäller alla namn i förslaget. Initiativet är just det - ett initiativ och ett förslag på förändring. Vår poäng är att vi bör ha ett uppdaterat alfabet som bättre speglar Sverige som det ser ut.
I Sverige använder myndigheterna en svensk version. Problemet med det gamla bokstaveringsalfabetet är att det är daterat och inte representativt för det moderna Sverige av idag.
En nytt bokstaveringsalfabet kan tyckas vara en oviktig symbolfråga enligt många, men språk spelar roll, och representation och inkludering (i det stora och i det lilla) är avgörande om vi vill uppnå ett jämställt samhälle där alla, oavsett kön och bakgrund, har samma rättigheter och möjligheter. Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet arbetar båda för ett mer jämställt och jämlikt samhälle. Detta initiativ är ett sätt att göra det på. Vi tror att det krävs insatser på flera plan för att förändra strukturer och uppnå ett mer jämställt samhälle.
Säkerheten ska alltid sättas i första rummet. Därför har mycket möda lagts på att ta fram ett funktionsdugligt alfabet som uppfattas tydligt och utan risk för missförstånd.
Implementeringen måste ske över tid - genom att fasa ut ett gammalt alfabet och successivt, med nya rekryter, implementera det nya.
Tills detta sker är förslaget till ett nytt bokstaveringsalfabet ett bra diskussionsunderlag och verktyg för att gemensamt skapa medvetenhet om gamla strukturer och arbeta för ökad jämställdhet, representation och inkludering.
Nej, kampanjen är ett initiativ av Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet. Rättviseförmedlingen är egenfinansierade. Fredrika Bremer Förbundet är en medlemsorganisation som finansieras av medlemsintäkter och får statligt stöd för kvinnors organisering. Dessa medel har dock inte använts för kampanjen. Kampanjmaterialet har tagits fram pro bono av de byråer och formgivare/illustratörer vi samarbetar med.
Att rucka på språkliga normer väcker alltid starka reaktioner. Det är ett bevis på språkets betydelse och hur stor roll orden spelar när det kommer till att förändra hur samhället ser ut. Vi är glada över att ha skapat engagemang och väckt diskussion och tror att initiativet kan bidra till språkliga förskjutningar som i förlängningen kan påverka föreställningar om vem som kan göra vad.
A: Adam
B: Berit
C: Cesar
D: Doris
E: Emir
F: Fanny
G: Gustav
H: Hedvig
I: Ivar
J: Jenny
K: Khaled
L: Laila
M: Matti
N: Nora
O: Olof
P: Pippi
Q: Qvintus
R: Robin
S: Sigurd
T: Tyra
U: Ulrik
V: Vicky
W: William
X: Xena
Y: Yngve
Z: Zelda
Å: Åke
Ä: Ängel
Ö: Östen
A: Adam
B: Bertil
C: Cesar
D: David
E: Erik
F: Filip
G: Gustav
H: Helge
I: Ivar
J: Johan
K: Kalle
L: Ludvig
M: Martin
N: Niklas
O: Olof
P: Petter
Q: Qvintus
R: Rudolf
S: Sigurd
T: Tore
U: Urban
V: Viktor
W: Wilhelm
X: Xerxes
Y: Yngve
Z: Zäta
Å: Åke
Ä: Ärlig
Ö: Östen
A: Adam
B: Berit
C: Cesar
D: Doris
E: Emir
F: Fanny
G: Gustav
H: Hedvig
I: Ivar
J: Jenny
K: Khaled
L: Laila
M: Matti
N: Nora
O: Olof
P: Pippi
Q: Qvintus
R: Robin
S: Sigurd
T: Tyra
U: Ulrik
V: Vicky
W: William
X: Xena
Y: Yngve
Z: Zelda
Å: Åke
Ä: Ängel
Ö: Östen
A: Adam
B: Bertil
C: Cesar
D: David
E: Erik
F: Filip
G: Gustav
H: Helge
I: Ivar
J: Johan
K: Kalle
L: Ludvig
M: Martin
N: Niklas
O: Olof
P: Petter
Q: Qvintus
R: Rudolf
S: Sigurd
T: Tore
U: Urban
V: Viktor
W: Wilhelm
X: Xerxes
Y: Yngve
Z: Zäta
Å: Åke
Ä: Ärlig
Ö: Östen
OM ADAM BERIT
Adam, Bertil, Cesar. Det svenska bokstaveringsalfabetet består sedan 1891 enbart av mansnamn. Därför har vi tagit fram ett nytt, för 2018 och framåt. Ett alfabet som låter lite mer som Sverige ser ut. Och som nu finns tillgängligt för dom som vill börja prata jämställdhet och representation, på riktigt. Adam Berit är ett förslag på förändring från Rättviseförmedlingen och Fredrika Bremer Förbundet.
FUNKTIONALITET
Det nya bokstaveringsalfabetet har tagits fram i samarbete med fonetiker och språkvetare. Förslaget har exakt lika många vokalkombinationer som det tidigare och har testats för hörbarhet och funktionalitet. Vår bedömning, och förhoppning, är att det kan användas med start här och nu.
"Jag bedömer att det nya förslaget är designmässigt likvärdigt det gamla bokstaveringsalfabetet."
– Mattias Heldner, professor i fonetik och chef för fonetiklaboratoriet vid Institutionen för lingvistik på Stockholms universitet.
ANVÄNDNING
Det nya bokstaveringsalfabetet finns till för myndigheter, organisationer, eller bara vem som helst som vill bokstavera för ökad jämställdhet och representation. Förslaget består av kvinnonamn, mansnamn, och namn som ofta uppfattas som könsneutrala, och är 100% mer i tiden än dagens alfabet.
ROBIN
Mans- och kvinnonamn. I Sverige finns idag 29 453 som heter Robin.
MATTI
Finsk form av namnet Mattias. Betyder guds gåva.
LAILA
Av samiskt ursprung där den ursprungliga stavningen är Láilá.
"Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Jag ville göra ett hjärtligt alfabet där alla får plats! Och att det ska passa för någon som kanske håller på att lära sig att bokstavera själv."
Sara Edström
SARA EDSTRÖM
"Jag ser på min praktik som illustratör som ett politiskt verktyg. Språk och dess tillgänglighet är makt, så är även bilden. Att få möjligheten ge det nya bokstaveringsalfabetet ytterligare en dimension av visuell inkludering kändes oerhört meningsfullt."
Nathalie Ruejas Jonson
NATHALIE RUEJAS JONSON
"Jag har alltid varit intresserad av typografi. Och i detta alfabetet har jag jobbat med kontrasterna blått mot vitt."
Owe Gustafson
OWE GUSTAFSON
"Hög tid för denna kloka idé till förnyelse av något man trodde var uppdaterat för länge sen. Extra roligt att få vara med och bidra med en pedagogisk plansch."
Tom Hedqvist
TOM HEDQVIST
"Våran affisch är utformad för att kännas institutionell och informativ i en lugn färgskala som kan passa såväl människors hem som klassrum och myndigheter. Typsnittet på affischen heter Funkis och är inspirerat av den skandinaviska funktionalismen."
Göran Söderström
LETTERS FROM SWEDEN
"Som serietecknare ligger det nära till hands att skapa personer och karaktärer. Det föll sig därför naturligt att utgå ifrån kroppen. Jag utgick från kroppsdelar som jag tyckte att bokstäverna redan liknande."
Bitte Andersson
BITTE ANDERSSON
"Jag tog inspiration från ambivalensen man känner ibland. Att man tvivlar på saker och ting, sig själv. Något vi alla gör, men inte alltid pratar om."
Gaia Padovan
GAIA PADOVAN
"Jag har arbetat med ett abstrakt papperscollage i bakgrunden och sen ett organiskt utspritt alfabet. En vink till min barndoms mjuka runda bokstäver som jag lärde mig läsa till."
Liselotte Watkins
LISELOTTE WATKINS
TACK TILL
MATTIAS HELDNER
MALIN SVENSSON LUNDMARK
OLA KARLSSON
KARIN MILLES
LETTERS FROM SWEDEN
ÅTTA.45
ANTALIS
SARA EDSTRÖM
NATHALIE RUEJAS JONSON
BITTE ANDERSSON
GAIA PADOVAN
DAGENS NYHETER
SCHIBSTED
VISUAL ART
CLEAR CHANNEL
DESIGNTORGET
HELIFILM
LJUD & BILDMEDIA
TOM HEDQVIST
OWE GUSTAFSON
LISELOTTE WATKINS
PRESS
KONTAKTUPPGIFTER
Miriam Kollberg
Fredrika Bremer Förbundet
0732-55 44 00
miriam@fredrikabremer.se
Henrik Fröjmark
Rättviseförmedlingen
0700-33 30 47
henrik.frojmark@rattviseformedlingen.se
BAKOM INITIATIVET
